Vad blir egentligen kontentan av ett rykte kring ett företag? Hur pass allvarligt kan det bli?
 
Ett rykte är en immateriell tillgång, vilket betyder att ingen kan röra vid den men ändå har ett värde. Det finns inget accepterat sätt att beräkna värdet på ett rykte, emellertid har forskning kopplat till ett antal värderade resultat för organisationer, bland fördelarna av ett positivt rykte av en organisation är att locka kunder, motivera anställda, öka arbetstillfredsställelsen och förbättra den ekonomiska utvecklingen (Coombs & Holladay, 2010:170). 
 
Rykte bygger på informationskomponenterna får om en organisation. vi kan dela in den information som återfinns i fyra kategorier: interaktion med organisationen, kontrollerade meddelanden från en organisation, okontrollerade medierapporter om en organisation, begagnad information från andra människor (Coombs & Holladay, 2010:171). 
 
När engagerade intressenter agerar använder dem mobiliserande information tillsammans med traditionella medier och sociala medier för att bygga påtryckningar för till exempel förändring. När detta sker måste företaget vara medveten om frågan de engagerar sig i och kunna tillkännage samt motivera sina beslut. Rykten kan uppkomma längs vägen och därför är det viktigt att emellertid utfärda legitimitet och motivera definitionen av aktuell fråga. Företagen fattar alltså beslut, medan intressenter försöker påverka besluten (Coombs & Holladay, 2018:85).
 
Egen tanke: Dåligt rykte, eller dålig publicitet som somliga kallar det är något som kan vara tufft att tackla, och beroende på kontentan kan det kan ta lång tid innan man lyckats sudda ut det, om det ens är möjligt. Här kan vi också tala om anseende eftersom båda delarna hör ihop, ett högt anseende gör det svårare att få ett långvarigt dåligt rykte, och hur viktigt det är att på lång sikt jobba med ett företags anseende av sina kunder/intressenter. 
 
Bild hämtad från Google
 
Idag den 6 november gick Karolinska Universitetssjukhuset ut med nyheten om deras varsel som rör 600 tjänster. De som berörs är läkare och undersköterskor samt ett fåtal tjänster inom sjukhusgemensamma stöd- och servicefunktioner (Dagens Nyheter, 2019). 
 
Sjukhusdirektören Björn Zoëga säger i artikeln att varslet är nödvändigt och en logisk följd av deras nya smalare uppdrag att ge högspecialiserad och specialiserad vård. Patienterna kommer inte märka av varslet. Enligt läkarföreningens ordförande Yvonne Dellmark är varslet förfärligt, och hon menar på att detta kommer göra så att man tappar kompetens och att det kommer att bli väldigt märkbart i decennier framåt (Dagens Nyheter, 2019).
 
Det här kommer blåsa upp rejält, trots att sjukvården över lag har ett högt förtroende. Att man varslar 600 olika tjänser för att smalna av i sjukvården där man trodde att det redan var brist i personal. Det är ju inte så att färre människor plötsligt kommer att behöva vård, jag tror snarare mer. Om man då väljer att skära ner på resurs kommer hela systemet tillslut att brista. Detta kan komma att drabba hela sjukvården och inte bara Karolinska när det kommer till anseende, ryktet här kommer att gå från mun till mun och jag har väldigt svårt att tro att det kommer komma något gott ur det här. Sjukvården som redan är ett känsligt ämne och något som är otroligt viktigt, och att det sköts på rätt sätt. 
 
 
 
 
 
 
Referenser:
 

Coombs, Timothy W. & Holladay, Sherry J. 2010. PR Strategy and Application - Managing Influence. Chichester, U.K. : Wiley-Blackwell.

Coombs, Timothy W. & Holladay, Sherry J. 2018. Social issue qua wicked problems: The role of strategic communication in social issues management. Emerald Publishing Limited. Vol. 22 No. 1. pp. 79-95. DOI: 10.1108/JCOM-11-2016-0093

Dagens Nyheter. 2019. Karolinska Universitetssjukhuset varslar 600. https://www.dn.se/sthlm/karolinska-universitetssjukhuset-varslar-600/ (Hämtad 2019-11-06)

Kommentera

Publiceras ej